Alla dessa gnistrande barnaögon :-)
Dagen har varit otroligt intressant och givande. I förmiddags fick jag besök av den pensionerade läraren Renadev som jag har hört så mycket gott om av bland annat Rita. Han engagerar sig med hela sitt hjärta i människor som har det svårt på olika sätt. Barnhemsbarn, gamla och fattiga och även kulturarrangemang som annars ofta haötar i sina inkomster. Han tar inget i egne ficka och har arbetat med välgörenhet i många år. Han säger själv att han har ju sin pension och att den räcker för honom.
Det var ett givande samtal. Nästa vecka ska vi förhoppningsvis besöka hans by. Nästa helg hoppas vi få träffa den flickan som behöver sponsor till sina universitetsstudier. Jag har en underbar väninna som har erbjudit sig att sponsra så jag hoppas få träffa henne och hennes mamma så jag kan få mer information. Vad jag VET i dagsläget är att kostnaderna är 10000 rupies för ett helt läsår. Dvs. ca 15-1600:- beroende på valutakursen. Den summan täcker både mat, boende och böcker, En otroligt liten summa för oss men stor här.
Barnhemmet han är engagerad i ska vi också besöka. Likaså några fattiga familjer som han vet om som verkligen skulle behöva support. När han hörde hur mycket pengar insamlingen gett så sken han som en sol :-) Det känns som att vi kommer att få ett gott samarbete och jag kände att han är en hedersman med ett otroligt gott hjärta. Han arbetar hårt för att hjälpa andra och ser det som en livsuppgift. Han har även en sponsor i Sverige, i Mjölby, en man som skickar pengar varje år och Renadev köper och delar ut medeciner till gamla och fattiga.
Det andra underbara mötet var faktiskt genom ett tips från Renadev. Han känner så mycket folk här i Varkala och jag berättade att jag är intresserad av att lära mig "henna-målning" som här heter "Mehandi". Den målas så vackert särskilt i och på händerna med en särskild hennafärg som håller ett antal veckor innan den bleknat bort. Han tipsade mig om en dam "Reji" (uttalas Radji) som tydligen skulle vara absolut skickligast här i Varkala. Jag och Rita tog en förmiddagspromenad efter hans besök för att leta upp denna kvinna. Hon var inte inne på salongen, men hon hittade oss lite senare när vi åt lunch. En härlig stor och rejält bastant indiska med ett smittande skratt och god engelska. Hon berättade att hon hade arbetat med kroppsmålning i arabvärlden under många år men nu även var utbildad kosmetolog och hudterapeut och drev salonger här i Varkala. Men hon målar även kroppsmålningar fortfarande. Jag frågade om hon kunde tänka sig att ta mig som elev och lära mig konsten. Utan att tveka sa hon ja :-D Hon sa att det krävdes massor av träning men jag ska få vara med när hon målar och sen få lära mig hur man tillreder henna samt få allt jag behöver av henne. Hon rekommenderade mig att träna träna träna på alla tänkbara kroppsdelar på mig själv, vänner osv. SÅÅÅ jag lär vara fullklottrad från topp till tå snart *skrattar gott* MEN jag ser verkligen fram mot att få lära mig den vackra konstformen! :-)
Nu på eftermiddagen har jag varit på behandlingen. I dag var den verkligen annorlunda... Först fick jag en halvtimmes vanlig massage sen så skrubbade de mig med torkade uppvärmda örter. Det kändes först som att någon sandpapprade kroppen med treans sandpapper- jag trodde jag skulle avlida ;-) Men scrubben höll på i ca 30 minuter och var riktigt riktigt skön tillslut...det kändes precis som sandkorn som de gnuggade in från varsin sida av kroppen i likadana svepande rörelser min massör och hans ljuvliga lilla fru. Jag tänkte med humor att det är TUR att jag inte hunnit skaffa mig någon solbränna eftersom den hade varit ett minne blott....Nu efter behandlingen känner jag mig bjuk som en baby och varm och skön i kroppen. Jag ska strax in i duschen och duscha av det sista av scrubben, men jag skulle vänta lite rekommenderade dom. Men det känns ungefär som att jag har rullat naken och inoljad på en sandstrand även om det mesta är borttorkat så ligger det örtkorn mellan fingrar, i veck, mellan tårna, under armarna osv. Men på något vis känner jag mig ändå REN. Som att mycket slagg är scrubbat bort från min kropp... Jag skojade och frågade om de är snickare som sandpapprar ett bord och fick ett stort leende tillbaka och orden "Yes, we ar sculpturing you so you" Låter ju lovande ;-) När jag påbörjade min behandling så frågade jag med glimten i ögat om de kunde göra mig 20 år och vacker igen ;-)
Jag är verkligen lycklig över denna dag. Den har gett mig så oerhört mycket. Jag älskar verkligen detta landet och dess människor och alla dessa leenden. Igår när jag var på väg från massagengåendes i en liten gränd kom en liten indisk pojke i 7-8 års åldern framrusande till mig och drog i min arm. "Look mam! Look what I did!" med stolthet i rösten. Han drog mig en liten bit och pekade ner på marken. Där låg den största fladdermus jag någonsin sett! Den var som en större råtta med stora svarta batman-vingar och glimmande vampyrtänder.
"I finished him" sa pojken stolt. Andra större pojkar rusade fram för att se. Den lilla pojken växte en decimeter av de andras beundran. De stora fladdermässen är inte vanliga här- men de kan väldigt ofta bära på rabies och anses farliga. Jag ville säga till pojken att han kunde ha skadat sig men jag kunde inte förstöra hans lycka. Jag tittade bara så att han inte hade blivit biten eller riven och berömde honom. Han sken som solen. Det var en dag då en liten kortväxt och mager åttaåring fick känna sig som en riktig man i de stora pojkarnas ögon. Lyckan i hans ögon fick mig att förstå att denna dagen för alltid skulle ligga välbevarad i hans minne- även i mitt. Jag kommer aldrig att glömma hans stolta leende och gnistrande ögon.
Jag sitter ute på altanen och njuter av kvällen. Det är +29 och syrsorna spelar högt. En regnskur har kommit i morse men sen har det varit fint. Vägarna är dock fortfarande översvämmade vissa delar men det är på tillbakagång. Nu känns det i luften som att monsunen snart har tappat sitt starka fäste över Varkala. Hoppet börjar spira i allas ögon. Nu kommer förhoppningsvis turisterna och räddar den dåliga försäljningen :-)
Nu ska jag göra en kopp te. Jag ska strax göra klar Olivia för kvällen. Vi ska läsa i den spännande boken vi håller på med. Sen ska jag fortsätta en stund på MIN tegelsten som jag totalt har fastnat i. Jag som inte klarat av att läsa böcker på många år har nu funnit ron att göra det. Jag läser en helt fantastisk bok på över 900 sidor (på engelska) som heter "Shantaram". Den finns även översatt på Svenska men självklart inte här. Den är skriven av Gregory David Roberts och jag kan säga som så: Ska du läsa EN bok i ditt liv eller älskar du att läsa LÄS DEN! Den griper tag från första sidan och vägrar släppa taget. Det är berättelsen om hans hårda liv inom kriminalitet, heroin, maffia, smuggling, mord, fängelsedomar, tortyr mm mm och i slutänden förändring, kärlek och visdom. Han skrev boken tre gånger (!) de första två manusen förstörde hans fängelsevakter men han gav sig inte. Tackar gud för det.... LÄS DEN!
Önskar er alla en helt underbar kväll och hoppas att ni finner värme i kylan :-)
Med Kärlek / EwaMaria
*ALLA människor kommer in i vårt liv av en anledning.*
****
Torsdag 20.00
****
Dagen har varit otroligt intressant och givande. I förmiddags fick jag besök av den pensionerade läraren Renadev som jag har hört så mycket gott om av bland annat Rita. Han engagerar sig med hela sitt hjärta i människor som har det svårt på olika sätt. Barnhemsbarn, gamla och fattiga och även kulturarrangemang som annars ofta haltar i sina inkomster. Han tar inget i egen ficka och har arbetat med välgörenhet i många år. Han säger själv att han har ju sin pension och att den räcker för honom.
****
Det var ett givande samtal. Nästa vecka ska vi förhoppningsvis besöka hans by. Nästa helg hoppas vi få träffa den flickan som behöver sponsor till sina universitetsstudier. Jag har en underbar väninna som har erbjudit sig att sponsra så jag hoppas få träffa flickan och hennes mamma så jag kan få mer information. Vad jag VET i dagsläget är att kostnaderna är 10000 rupies för ett helt läsår. Dvs. ca 15-1600:- beroende på valutakursen. Den summan täcker både mat, boende och böcker, En otroligt liten summa för oss men stor här.
****
Barnhemmet Renadev är engagerad i ska vi också besöka. Likaså några fattiga familjer som han vet om som verkligen skulle behöva support. När han hörde hur mycket pengar insamlingen hittills gett så sken han som en sol och blev rörd. Mina egna tårar började rinna av glödje över att jag funnit honom och att han vill samarbeta med mig. Det känns som att vi kommer att få ett gott samarbete och jag kände att han är en hedersman med ett otroligt gott hjärta. Han arbetar hårt för att hjälpa andra och ser det som en livsuppgift. Han har även en sponsor i Sverige, i Mjölby, en man som skickar pengar varje år och Renadev köper och delar ut medeciner till gamla och fattiga.
****
Det andra underbara mötet var faktiskt genom ett tips från Renadev. Han känner så mycket folk här i Varkala och jag berättade att jag är intresserad av att lära mig "henna-målning" som här heter "Mehandi". Den målas så vackert särskilt i och på händerna med en särskild hennafärg som håller ett antal veckor innan den bleknat bort. Han tipsade mig om en dam "Reji" (uttalas Radji) som tydligen skulle vara absolut skickligast här i Varkala. Jag och Rita tog en förmiddagspromenad efter hans besök för att leta upp denna kvinna. Hon var inte inne på den lilla salongen, men hon hittade oss lite senare när vi åt lunch. En härlig stor och rejält bastant indiska med ett smittande skratt och god engelska. Hon berättade att hon hade arbetat med kroppsmålning i arabvärlden under många år men nu även var utbildad kosmetolog och hudterapeut och drev salonger här i Varkala. Men hon målar även kroppsmålningar fortfarande. Jag frågade om hon kunde tänka sig att ta mig som elev och lära mig konsten. Utan att tveka sa hon ja :-D Hon sa att det krävdes massor av träning men jag ska få vara med när hon målar och sen få lära mig hur man tillreder henna samt få allt jag behöver av henne. Hon rekommenderade mig att träna träna träna på alla tänkbara kroppsdelar på mig själv, vänner osv. SÅÅÅ jag lär vara fullklottrad från topp till tå snart *skrattar gott* MEN jag ser verkligen fram mot att få lära mig den vackra konstformen! :-)
****
Nu på eftermiddagen har jag varit på behandling som vanligt. I dag var den verkligen annorlunda... Först fick jag en halvtimmes vanlig massage sen så skrubbade de mig med torkade uppvärmda örter. Det kändes först som att någon sandpapprade kroppen med treans sandpapper- jag trodde jag skulle avlida ;-) Men scrubben höll på i ca 30 minuter och var riktigt riktigt skön tillslut...det kändes precis som sandkorn som de gnuggade in från varsin sida av kroppen i likadana svepande rörelser min massör och hans ljuvliga lilla fru. Jag tänkte med humor att det är TUR att jag inte hunnit skaffa mig någon solbränna eftersom den hade varit ett minne blott....Nu efter behandlingen känner jag mig mjuk som en baby och varm och skön i kroppen. Jag ska strax in i duschen och duscha av det sista av scrubben, men jag skulle vänta lite rekommenderade dom. Men det känns ungefär som att jag har rullat naken och inoljad på en sandstrand även om det mesta är borttorkat så ligger det örtkorn mellan fingrar, i veck, mellan tårna, under armarna osv. Men på något vis känner jag mig ändå REN. Som att mycket slagg är scrubbat bort från min kropp... Jag skojade och frågade om de är snickare som sandpapprar ett bord och fick ett stort leende tillbaka och orden "Yes, we ar sculpturing you" Låter ju lovande ;-) När jag påbörjade min behandling så frågade jag med glimten i ögat om de kunde göra mig 20 år och vacker igen. Så de kanske kämpar med detta mellan muskel och led töjningarna? ;-)
****
Jag är verkligen lycklig över den här dagen. Den har gett mig så oerhört mycket. Jag älskar verkligen det här landet och dess människor och alla dessa leenden. Igår när jag var på väg från massagen, gåendes i en liten gränd, kom en liten indisk pojke i 7-8 års åldern framrusande till mig och drog i min arm. "Look mam! Look what I did!" med stolthet i rösten. Han drog mig en liten bit och pekade ner på marken. Där låg den största fladdermus jag någonsin sett! Den var som en större råtta med stora svarta batman-vingar och glimmande vampyrtänder. Tack och lov död.
"I finished him" sa pojken stolt. Andra större pojkar rusade fram för att se. Den lilla pojken växte en decimeter av de andras beundran. De stora fladdermässen är inte vanliga här- men de kan väldigt ofta bära på rabies och anses farliga. Jag ville säga till pojken att han kunde ha skadat sig men jag kunde inte förstöra hans lycka. Jag tittade bara så att han inte hade blivit biten eller riven och berömde honom. Han sken som solen. Det var en dag då en liten kortväxt och mager åttaåring fick känna sig som en riktig man i de stora pojkarnas ögon. Lyckan i hans ögon fick mig att förstå att denna dagen för alltid skulle ligga välbevarad i hans minne- även i mitt. Jag kommer aldrig att glömma hans stolta leende och gnistrande ögon.
****
Jag sitter ute på altanen och njuter av kvällen. Det är +29 och syrsorna spelar högt. Lite mjuk indisk flöjtmusik spelar i fjärran. En regnskur har kommit i morse men sen har det varit fint. Vägarna är dock fortfarande översvämmade vissa delar men det är på tillbakagång. Nu känns det i luften som att monsunen snart har tappat sitt starka fäste över Varkala. Hoppet börjar spira i allas ögon. Nu kommer förhoppningsvis turisterna och räddar den dåliga försäljningen :-)
****
Nu ska jag göra en kopp te. Jag ska strax göra klar Olivia för kvällen. Vi ska läsa i den spännande boken vi håller på med. Sen ska jag fortsätta en stund på MIN tegelsten som jag totalt har fastnat i. Jag som inte klarat av att läsa böcker på många år har nu funnit ron att göra det. Jag läser en helt fantastisk bok på över 900 sidor (på engelska) som heter "Shantaram". Den finns även översatt på Svenska men självklart inte här. Den är skriven av Gregory David Roberts och jag kan säga som så: Ska du läsa EN bok i ditt liv eller älskar du att läsa LÄS DEN! Den griper tag från första sidan och vägrar släppa taget. Det är berättelsen om hans eget hårda liv inom kriminalitet, heroin, maffia, smuggling, mord, fängelsedomar, tortyr mm mm och i slutänden förändring, kärlek och visdom. Han skrev boken tre gånger (!) de första två manusen förstörde hans fängelsevakter men han gav sig inte. Tackar gud för det.... LÄS DEN!
****
Önskar er alla en helt underbar kväll och hoppas att ni finner värme i kylan :-)
Med Kärlek / EwaMaria
Kommentarer
Postat av: Claes
Tack igen för dina fina berättelser o rapporter, härlig läsning.
Glad att du hittat Shantaram. Jag läste den förra vintern o blev som du fast efter första sidan. Underbar berättelse! Han som tipsat mig sms-ade o meddelade att han satt på ett fik o skulle läsa dom sista 50 sidorna, jag slog upp min bok o tänkte; Ha Ha, jag minsann 500 sidor kvar, rätt åt dig :-)Varning för separationsångest när du läst ut den.
Kraaaaam/ Claes
Postat av: Hanna
Ska läsas!!
Trackback