Mitt Indien

Söndag 7 nov

16.10

Grönsakssoppan puttrar på gasspisen och sprider en himmelsk doft av diverse rotsaker, lök, vitlök och färsk ingefära. Jag tar mig en paus på altanen eftersom det är så kvavt trots att det "bara" är +30 och molnigt. Åskan har mullrat till och från i horisonten hela dagen och det har kommit några skurar. Vinden friskar på mellan varven. Det är väldigt skönt ute, men kvavt så det ändå blir svettigt när man ska göra något ansträngande. Jag har insett att vi igår har gjort vår första vecka här i Varkala och tiden har verkligen rusat fram!

Jag har städat och pysslat idag. I morse LYCKADES jag med mina havre pancakes tack vare lite vetemjöl, riktigt smör och lite knixande för att vända dem "i luften" utan stekspade ;-P Jag passade på att bjuda min underbara landlord Rita på pannkakor med färsk frukt till frukost. Det är riktigt roligt att laga mat när jag inte "måste" , det är ju både billigt och lätt att äta ute på restaurang här i Indien. Men gott och mysigt att vara hemma och experimentera. Jag har lagt i någon typ av små bönor som jag inte har en aning om vad det är "skrattar gott" så vi får se hur det smakar ;-) Jag blev lite frustrerad när jag skulle börja med soppan och bara hade en slö kniv att tillgå. Ingen potatisskalare till rotfrukterna. Men när jag stod där och skalade morötterna för hand slog tanken mig; Vilket tåg är det jag stressar till att passa? Jag började skratta högt för mig själv eftersom hela situationen genast kändes löjlig. Att vara utan potatisskalare är väl inte hela världen, däremot har jag all TID i världen...:-)

Det var intressant att sopa golven i förmiddags. Hälften av skräpet "försvann" på egna ben och den andra hälften hade någon bajsat ut (vår inneboende ödla) Men det kändes skönt att få ta tag i städningen själv, bara för att jag egentligen slipper ;-) TÄNK vad alla "måsten" i våra huvuden kan sätta käppar i hjulen för arbetsglädjen.

Rita saknar just nu en indisk städerska och väntar på att en ny skall anlända. När hon själv städar de små uthyrningslägenheterna i grannhusen under denna övergångstid så är det rena bion för grannarna. De kan inte alls förstå hur en VIT kvinna kan städa själv? De sitter till och med på taket och iakttar henne och hon vinkar glatt och bara skrattar. Tänk ailka fördomar vi har om varandra här i världen ;-)

Här nere i Indien känner man verkligen av konsumtionssamhällets baksidor. Här konsumeras det också, men tack o lov inte på samma sätt som i väst. Iallafall inte här på landsbygden. Men sopbergen och sopbränningen vittnar om ett enormt miljöproblem och en oerhört stor brist på miljökunskap. Jag undrar hur mycket gifter en fattig människa här får i sig under sin livstid? Även om maten är mycket sund och god så är miljöproblemet desto värre. När man ser dem obehindrat stå och röra i sophögarna som bränns, mitt i all giftig rök av plastförpackningar så kan man inte annat än undra...

Nu ska jag titta till min grönsakssoppa/ gryta som har puttrat ungefär en timme. Det ska bli spännande att se om Olivia protesterar vilt eller om hon äter det hon blir serverad ;-)

Söndag 7 nov

16.10

Grönsakssoppan puttrar på gasspisen och sprider en himmelsk doft av diverse rotsaker, lök, vitlök och färsk ingefära. Jag tar mig en paus på altanen eftersom det är så kvavt trots att det "bara" är +30 och molnigt. Åskan har mullrat till och från i horisonten hela dagen och det har kommit några skurar. Vinden friskar på mellan varven. Det är väldigt skönt ute, men kvavt så det ändå blir svettigt när man ska göra något ansträngande. Jag har insett att vi igår har gjort vår första vecka här i Varkala och tiden har verkligen rusat fram!

Jag har städat och pysslat idag. I morse LYCKADES jag med mina havre pancakes tack vare lite vetemjöl, riktigt smör och lite knixande för att vända dem "i luften" utan stekspade ;-P Jag passade på att bjuda min underbara landlord Rita på pannkakor med färsk frukt till frukost. Det är riktigt roligt att laga mat när jag inte "måste" , det är ju både billigt och lätt att äta ute på restaurang här i Indien. Men gott och mysigt att vara hemma och experimentera. Jag har lagt i någon typ av små bönor som jag inte har en aning om vad det är "skrattar gott" så vi får se hur det smakar ;-)

Jag blev lite frustrerad när jag skulle börja med soppan och bara hade en slö kniv att tillgå. Ingen potatisskalare till rotfrukterna. Men när jag stod där och skalade morötterna för hand slog tanken mig; Vilket tåg är det jag stressar till att passa? Jag började skratta högt för mig själv eftersom hela situationen genast kändes löjlig. Att vara utan potatisskalare är väl inte hela världen, däremot har jag all TID i världen...:-)

Det var intressant att sopa golven i förmiddags. Hälften av skräpet "försvann" på egna ben och den andra hälften hade någon bajsat ut (vår inneboende ödla) Men det kändes skönt att få ta tag i städningen själv, bara för att jag egentligen slipper ;-) TÄNK vad alla "måsten" i våra huvuden kan sätta käppar i hjulen för arbetsglädjen.

Rita saknar just nu en indisk städerska och väntar på att en ny skall anlända. När hon själv städar de små uthyrningslägenheterna i grannhusen under denna övergångstid så är det rena bion för grannarna. De kan inte alls förstå hur en VIT kvinna kan städa själv? De sitter till och med på taket och iakttar henne och hon vinkar glatt och bara skrattar. Tänk vilka fördomar vi har om varandra här i världen ;-)

Här nere i Indien känner man verkligen av konsumtionssamhällets baksidor. Här konsumeras det också, men tack o lov inte på samma sätt som i väst. Iallafall inte här på landsbygden. Men sopbergen och sopbränningen vittnar om ett enormt miljöproblem och en oerhört stor brist på miljökunskap. Jag undrar hur mycket gifter en fattig människa här får i sig under sin livstid? Även om maten är mycket sund och god så är miljöproblemet desto värre. När man ser dem obehindrat stå och röra i sophögarna som bränns, mitt i all giftig rök av plastförpackningar så kan man inte annat än undra...

Nu ska jag titta till min grönsakssoppa/ gryta som har puttrat ungefär en timme. Det ska bli spännande att se om Olivia protesterar vilt eller om hon äter det hon blir serverad ;-)