Alla dessa djur som adopterat oss...
Avslutat min morgon yoga och dricker mitt te. Olivia sover fortfarande. Det är skönt att få en egen stund så här på morgonen. Jag känner mig lite seg i huvudet idag för att jag har vaknat flertalet gånger i natt för att det har varit revirfajt, eller snarare högljudda revirdiskussioner mellan Måns och en annan hankatt på min altan i natt. Det är en grå stor hane som försöker komma sig in på Måns område. Måns (som är vår självutnämnda Kung) tycker att det är liiite jobbigt att den andra hanen är så mycket större, så han har kommit på ett enklare sätt än slagsmål för att lösa problemet. Han ligger kvar på sin sovplats och grälar högljutt på den andra katten tills någon av hans människoslavar kliver upp (dvs vi) och sjasar iväg inkräktaren. *skrattar gott* Sen kan HAN somna om igen utan att ens ha behövt lämna SIN säng...
Måns är en härligt pratglad katt. han har hög röst när han vill något och ett väldigt talande kropps-språk. En katt med mycket könshormoner och de största katt-ballar jag sett! Han går omkring på tomten dagligen och skvätter doftmarkeringar på palmstammar, växter och husknutar. Endast katt-damer är välkomna, inga herrar, de åker på stryk och körs iväg. Förutom denna stora utmaning då...nattens hankatt verkar vara lite jobbig för Måns ego. Den vågar sig upp på altanen trots Måns hotfulla grälande. Egentligen skulle jag vilja filma deras kropps-språk och grälande röster. Det ser väldigt roligt ut. Men jag skulle INTE vilja hamna i skottgluggen om dessa två hormonstinna vildkatts-hanar ryker ihop! Båda två är ganska ärrade efter tidigare fighter och dominanta i sin läggning.
Vår lilla svarta och grönögda tjej Indi är en förklädd tuffing. Trots att hon är liten och ser lite menlös ut så ser hon till att jaga bort honkatterna som kommer hit. Hon är självutnämnd drottning här. Måns får hålla sina flickvänner någon annanstans. *skrattar gott* Indi som var så mager och skygg när hon kom till oss första gången i november har nu adopterat Olivia till sin människa. Så fort Olivia visar sig så goas Indi kring Olivias ben så hon nästan snubblar. Olivia får klappa och klia henne när hon vill, jag får bara klappa och klia när Indi själv vill...lite rädd för händer är hon fortfarande. Antagligen är Olivias små barnhänder mindre hotfulla.
Indi har fått ungar för ungefär två veckor sen. Vi har fortfarande inte fått se dem. Hon har gömt dem väl, troligtvis på någon ödetomt intill och hon kommer hit för att äta och vila några gånger per dag. Jag ser fram mot att ungarna blir så stora att hon tar hit dem. För det antar jag att hon gör den dagen då det är dags för dem att börja äta .
Jag kommer att sakna våra kissar...men det är ordnat så att de även fortsättningsvis kommer att få bo kvar och få mat trots att ingen av oss svenskar är här. En kille från Nepal ska ta hand om husen under lågsäsong och bo här. Han vet att katterna behöver utfodras och tas hand om,det blir en del av hans arbetsuppgifter plus lite sällskap för honom också. Katterna är ju faktiskt arbetare här. De håller undan andra katter samt möss och annat fyrbent. Jag har inte sett en endaste levande mus här kring husen (bara döda som katterna tagit) så visst gör de ett bra arbete!
Jag undrar ibland hur det har gått för den lilla tiken som var här hos oss i slutet av förra året? Jag tänker på henne ganska ofta och brukar titta efter henne när jag ser vildhundar. Trots att de flesta hundar är ganska lika (ljusbruna och släthåriga) så skulle jag känna igen min Sayeh direkt. Hon har ett speciellt ärr över nosen. Men nu är det flera månader sen jag såg henne sist. Kanske har hon det bra någonstans, kanske inte...jag vet inte men den KÄNNS som att hon har det bra. Varför det känns så är svårt att förklara. Men det känns inte oroligt i sinnet, snarare bara en egoistisk saknad att jag skulle vilja se henne och klappa henne lite.
Nu ska jag påbörja dagens små göromål som för dagen ser ut ungefär så här; Handla sex påsar mjölk (om det finns någon) och lite frukt (1 kilo söta och goda minibananer kostar 20rupees, dvs ca 2,80SEK) på min lilla närbutik i det blåa plåtskjulet, handtvätta kläder och hänga ut på tork, diska undan och ta ut överbliven risgrynsgröt från igårkväll till våra "sophanterare", vildhundarna, eftersom katterna inte vill ha risgrynsgröten och alla matrester måste tas tillvara på ett eller annat sätt eftersom det inte existerar någon sophämtning. Fruktskal och annat grönt äter kon och hönorna, matrester till katterna eller hundarna.
Jag måste även städa undan nattens massmord i toan. Jag fick invasion av småmyror och fick spraya "Hit" (typ Radar) och ska nu sopa upp förödelsen. Jag måste även torka av köksbänken eftersom det är små knortar ödlebajs på den som visar att jag hade missat att torka upp en fläck överkokad mjölk under gasplattan igårkväll och där har ödlorna gottat sig i natt så allt överkok är i det närmaste uppslickat. Det var tydligen jättegott *L*. Efter dagens pyssel ska vi gå till "The Preeth" så att Olivia får bada någon timme i deras bassäng och jag kan slumra i en solstol med ett korsord. I kväll blir det middag på någon av Cliffens restauranger eftersom jag inte orkar laga mat i dag... Jag har varit väldigt trött nu under ett par dagar och försöker lyssna på min kropp när den säger att jag ska ta det lugnt...
Ta hand om er..../ EwaM
*Jag kan inte göra mer än mitt bästa även idag*
****
19 februari tidig morgon.
****
Avslutat min morgon yoga och dricker mitt te. Olivia sover fortfarande. Det är skönt att få en egen stund så här på morgonen. Jag känner mig lite seg i huvudet idag för att jag har vaknat flertalet gånger i natt för att det har varit revir-fajt, eller snarare högljudda revir-diskussioner, mellan Måns och en annan hankatt på min altan i natt. Det är en grå stor hane som försöker komma sig in på Måns område. Måns (som är vår självutnämnda Kung) tycker att det är liiite jobbigt att den andra hanen är så mycket större, så han har kommit på ett enklare sätt än slagsmål för att lösa problemet. Han ligger kvar på sin sovplats och grälar högljutt på den andra katten tills någon av hans människoslavar kliver upp (dvs vi) och sjasar iväg inkräktaren. *skrattar gott* Sen kan HAN somna om igen utan att ens ha behövt lämna SIN säng...
****

****
Ers kungliga höghet Måns
****
**
Måns är en härligt pratglad katt. han har hög röst när han vill något och ett väldigt talande kropps-språk. En katt med mycket könshormoner och de största katt-ballar jag sett! Han går omkring på tomten dagligen och skvätter doftmarkeringar på palmstammar, växter och husknutar. Endast katt-damer är välkomna, inga herrar, de åker på stryk och körs iväg. Förutom denna stora utmaning då...nattens hankatt verkar vara lite jobbig för Måns ego. Den vågar sig upp på altanen trots Måns hotfulla grälande. Egentligen skulle jag vilja filma deras kropps-språk och grälande röster. Det ser väldigt roligt ut. Men jag skulle INTE vilja hamna i skottgluggen om dessa två hormonstinna vildkatts-hanar ryker ihop! Båda två är ganska ärrade efter tidigare fighter och dominanta i sin läggning.
****
Vår lilla svarta och grönögda tjej Indi är en förklädd tuffing. Trots att hon är liten och ser lite menlös ut så ser hon till att jaga bort honkatterna som kommer hit. Hon är självutnämnd drottning här. Måns får hålla sina flickvänner någon annanstans. *skrattar gott* Indi som var så mager och skygg när hon kom till oss första gången i november har nu adopterat Olivia till sin människa. Så fort Olivia visar sig så goas Indi kring Olivias ben så hon nästan snubblar. Olivia får klappa och klia henne när hon vill, jag får bara klappa och klia när Indi själv vill...lite rädd för händer är hon fortfarande. Antagligen är Olivias små barnhänder mindre hotfulla.
****

****
Vår tuffa "lillråtta" Indi myser i solen
****
**
Indi har fått ungar för ungefär två veckor sen. Vi har fortfarande inte fått se dem. Hon har gömt dem väl, troligtvis på någon ödetomt intill och hon kommer hit för att äta och vila några gånger per dag. Jag ser fram mot att ungarna blir så stora att hon tar hit dem. För det antar jag att hon gör den dagen då det är dags för dem att börja äta .
****
Jag kommer att sakna våra kissar...men det är ordnat så att de även fortsättningsvis kommer att få bo kvar och få mat trots att ingen av oss svenskar är här. En kille från Nepal ska ta hand om husen under lågsäsong och bo här. Han vet att katterna behöver utfodras och tas hand om,det blir en del av hans arbetsuppgifter plus lite sällskap för honom också. Katterna är ju faktiskt arbetare här. De håller undan andra katter samt möss och annat fyrbent. Jag har inte sett en endaste levande mus här kring husen (bara döda som katterna tagit) så visst gör de ett bra arbete!
****
Jag undrar ibland hur det har gått för den lilla tiken som var här hos oss i slutet av förra året? Jag tänker på henne ganska ofta och brukar titta efter henne när jag ser vildhundar. Trots att de flesta hundar är ganska lika (ljusbruna och släthåriga) så skulle jag känna igen min Sayeh direkt. Hon har ett speciellt ärr över nosen. Men nu är det flera månader sen jag såg henne sist. Kanske har hon det bra någonstans, kanske inte...jag vet inte men den KÄNNS som att hon har det bra. Varför det känns så är svårt att förklara. Men det känns inte oroligt i sinnet, snarare bara en egoistisk saknad att jag skulle vilja se henne och klappa henne lite.
****

****
Min saknade vän Sayeh som betyder "skugga" på persiska...
****
**
Nu ska jag påbörja dagens små göromål som för dagen ser ut ungefär så här; Handla sex påsar mjölk (om det finns någon) och lite frukt (1 kilo söta och goda minibananer kostar 20rupees, dvs ca 2,80SEK) på min lilla närbutik i det blåa plåtskjulet, handtvätta kläder och hänga ut på tork, diska undan och ta ut överbliven risgrynsgröt från igårkväll till våra "sophanterare", vildhundarna, eftersom katterna inte vill ha gröten och alla matrester måste tas tillvara på ett eller annat sätt eftersom det inte existerar någon sophämtning. Fruktskal och annat grönt äter kon och hönorna, matrester till katterna eller hundarna.
****
Jag måste städa undan nattens massmord i toan. Jag fick invasion av småmyror och fick spraya "Hit" (typ Radar) och ska nu sopa upp förödelsen. Jag måste även torka av köksbänken eftersom det är små knortar ödlebajs på den som visar att jag hade missat att torka upp en fläck överkokad mjölk under gasplattan igårkväll och där har ödlorna gottat sig i natt så allt överkok är i det närmaste uppslickat. Det var tydligen jättegott *L*.
****

****
Ett till av våra "husdjur" jag kommer att sakna hemma i Sverige...
****
**
Efter dagens pyssel ska vi gå till "The Preeth" så att Olivia får bada någon timme i deras bassäng och jag kan slumra i en solstol med ett korsord. I kväll blir det middag på någon av Cliffens restauranger eftersom jag inte orkar laga mat i dag... Jag har varit väldigt trött nu under ett par dagar och försöker lyssna på min kropp när den säger att jag ska ta det lugnt...
**
Ta hand om er och ha en riktigt fin dag!..../ EwaMaria
Kommentarer
Postat av: dottern.
Jaa, alla dessa älskade djur! Vad skulle man göra utan deras omhändertagande av oss? Frasse hälsar! Puss
Postat av: Anonym
Gud vad söt han var "Ers kungliga höghet Måns"
det är en sådan där katt man bara vill ha hem...:)
Mera bilder..Ja då du åkte till Indien så va ju några av dina mål att promenera några kilometer längst stränderna dagligen och måla massor av tavlor...
Vore kul att se några alster nu..:)Lite nyfiken hur indien påverkat ditt sätt att måla. Gissar att det är mera starka färger mm
Ps: vore kul att du la ut bilder på några tavlor ...Kram/micke
Trackback