Mitt Indien

Nu har det förflutit många dagar sen jag sist skrev i min blogg. Jag behövde en internetpaus plus att min uppkoppling  inte har varit den bästa senaste två veckorna. Internetmasten har verkligen inte fungerat alls under några dagar och när man ska koppla upp sig via något bredband är man beroende av ström- och elen har inte heller varit pålitlig. Vissa dagar har den varit borta flera timmar i sträck och nästan varje kväll har den fladdrat rejält. Någon dag ska jag gå runt och fotografera elstolparna här så ska ni få se, det är egentligen obegripligt att vi har el överhuvudtaget....!

Dagarna går sin gilla gång. jag har varit ganska trött senaste två veckorna. Antagligen beror det på många saker. Den allt mer tilltagande värmen är en stor bidragande orsak. Det är väldigt varmt på nätterna och en kall dusch innan sängen är ett måste för att överhuvudtaget kunna sova.

Det har varit livat kring huset den senaste veckan. Vi har fått flera marapatti som har bosatt sig i våra palmer. De slåss på nätterna så det vajar i träden och ramlar kokosnötter. Marapatti (trädhund) är ett nattdjur som svingar sig mellan träden och bor uppe i kronorna. De är kraftigt byggda och större än en katt/ liten hund och de har rejäla klor som gör att de klättrar snabbt och smidigt upp efter stammarna. Vildhundarna i ödehuset blir helt konfysa när det är slagsmål i palmerna över deras huvuden. De skäller och är rädda eftersom de inte vet vad de ska göra. Ett par nätter har jag suttit ute på altanen i flera timmar med ficklampa och tittat på skådespelet. Intressant att leva så nära naturen. Marapattin är ett ganska skyggt djur och det är otroligt häftigt att få se dem överhuvudtaget. Det började för ett par veckor sedan med att en bosatte sig här och nu är det flera. På gott och ont. De lever rövare på nätterna så det r svårt att sova men samtidigt så är det en otrolig upplevelse med alla djur som finns här, djurarter som man inte ens visste existerar...JAg hade ingen aning om att det fanns trädlevande hundar, hade du?

De senaste dagarna har varit fyllda med både jobbiga och trevliga saker. När man lever så här i en liten fiskeby så får man uppleva både livets fram och baksidor. Som jag tidigare har skrivit i ett inlägg så finns här både lånehajar, lokal maffia och andra obehagliga typer som ställer till oreda och skor sig på andras bekostnad. Ofta utan att de lokala innevånarna kan göra ett dyft eftersom både polis och regering är korrumperad. Pengarna styr. Men som västerlänning är man faktiskt ganska trygg. Varkala lever på turism och det skulle nog gå väldigt illa för turismen om någon västerlänning skulle råka illa ut. Jag upplever att Varkala är ett mycket tryggt ställe att vara på och jag har aldrig behövt känna mig rädd för överfall eller rån. Jag gör ju heller ingen buissness här så jag slipper ha lånehajar eller andra otrevliga typer i hasorna.

Hemma i Sverige verkar saker gå sin gilla gång. Varje gång vnner eller släkt ringer till mig och berättar hur kallt det är och hur mycket snö som kommer- så är jag överlycklig att jag valde just denna vinter till att bege mig ut på resa. Jag vill inte ens tänka på hur jag hade mått i kylan med värkande leder... Men visst börjar jag längta hem. Det kommer i "skov" och ibland längtar jag akut hem efter mina flickor, vänner, hemmet eller bara överhuvudtaget till enkelheten hemma.

Olivia har också hemlängtan. Främst efter sina bästa kompisar och till skolan (!) men skolarbetet här nere sköter hon med bravur. Hon har fått in bra rutiner för studierna och jag är lugn för att hon knappast kommer att ligga efter sina klasskamrater när hon kommer hem. Iallafall inte i svenska, matte och engelska. Sen är det ju lite olika arbeten här i till exempelvis samhällskunskapen eftersom vi inriktar oss på Indien. Hon håller på att göra en Indienbok och att arbeta med den tycker hon mycket om.

Nu ska vi in i duschen och sen ska vi iväg för en mysig kväll och äta riktigt gott. Vi ska "fira" lite ikväll. Ett glädjebesked för en av mina vänner har kommit idag, en händelse som känns varmt i hjärtat på oss alla och värt att fira :-)

Önskar er alla en underbar helg och att ni inte drunknar i snön ;-)/ Kram EwaMaria och Olivia

****

11 februari

****

Nu har det förflutit många dagar sen jag sist skrev i min blogg. Jag behövde en internetpaus plus att min uppkoppling  inte har varit den bästa senaste två veckorna. Internetmasten har verkligen inte fungerat alls under några dagar och när man ska koppla upp sig via något bredband är man beroende av ström- och elen har inte heller varit pålitlig. Vissa dagar har den varit borta flera timmar i sträck och nästan varje kväll har den fladdrat rejält. Någon dag ska jag gå runt och fotografera elstolparna här så ska ni få se, det är egentligen obegripligt att vi har el överhuvudtaget....!

****

****

Jag lovar, den här är INTE värst....

****

**

Dagarna går sin gilla gång. jag har varit ganska trött senaste två veckorna. Antagligen beror det på många saker. Den allt mer tilltagande värmen är en stor bidragande orsak. Det är väldigt varmt på nätterna och en kall dusch innan sängen är ett måste för att överhuvudtaget kunna sova.

****

Det har varit livat kring huset den senaste veckan. Vi har fått flera marapatti som har bosatt sig i våra palmer.

De slåss på nätterna så det vajar i träden och ramlar kokosnötter. Marapatti (trädhund) är ett nattdjur som svingar sig mellan träden och bor uppe i kronorna. De är kraftigt byggda och större än en katt/ liten hund och de har rejäla klor som gör att de klättrar snabbt och smidigt upp efter stammarna. Vildhundarna i ödehuset blir helt konfysa när det är slagsmål i palmerna över deras huvuden. De skäller och är rädda eftersom de inte vet vad de ska göra. Ett par nätter har jag suttit ute på altanen i flera timmar med ficklampa och tittat på skådespelet.

****

**

****

Marapatti

****

**

Intressant att leva så nära naturen. Marapattin är ett ganska skyggt djur och det är otroligt häftigt att få se dem överhuvudtaget. Det började för ett par veckor sedan med att en bosatte sig här och nu är det flera. På gott och ont. De lever rövare på nätterna så det r svårt att sova men samtidigt så är det en otrolig upplevelse med alla djur som finns här, djurarter som man inte ens visste existerar...JAg hade ingen aning om att det fanns trädlevande hundar, hade du?

****

De senaste dagarna har varit fyllda med både jobbiga och trevliga saker. När man lever så här i en liten fiskeby så får man uppleva och se både livets fram och baksidor. Som jag tidigare har skrivit i ett inlägg så finns här både lånehajar, lokal maffia och andra obehagliga typer som ställer till oreda och skor sig på andras bekostnad. Ofta utan att de lokala innevånarna kan göra ett dyft eftersom både polis och regering är korrumperad. Pengarna styr. Men som västerlänning är man faktiskt ganska trygg. Varkala lever på turism och det skulle nog gå väldigt illa för turismen om någon västerlänning skulle råka illa ut. Jag upplever att Varkala är ett mycket tryggt ställe att vara på och jag har aldrig behövt känna mig rädd för överfall eller rån. Jag gör ju heller ingen buissness här så jag slipper ha lånehajar eller andra otrevliga typer i hasorna.

****

Hemma i Sverige verkar saker gå sin gilla gång. Varje gång vänner eller släkt ringer till mig och berättar hur kallt det är och hur mycket snö som kommer- så är jag överlycklig att jag valde just denna vinter till att bege mig ut på resa. Jag vill inte ens tänka på hur jag hade mått i kylan med värkande leder... Men visst börjar jag längta hem. Det kommer i "skov" och ibland längtar jag akut hem efter mina flickor, vänner, hemmet eller bara överhuvudtaget till enkelheten hemma.

****

Olivia har också hemlängtan. Främst efter sina bästa kompisar och till skolan (!) men skolarbetet här nere sköter hon med bravur. Hon har fått in bra rutiner för studierna och jag är lugn för att hon knappast kommer att ligga efter sina klasskamrater när hon kommer hem. Iallafall inte i svenska, matte och engelska. Sen är det ju lite olika arbeten här i till exempelvis samhällskunskapen eftersom vi inriktar oss på Indien. Hon håller på att göra en Indienbok och att arbeta med den tycker hon mycket om.

****

Nu ska vi in i duschen och sen ska vi iväg för en mysig kväll och äta riktigt gott. Vi ska "fira" lite ikväll. Ett glädjebesked för en av mina vänner har kommit idag, en händelse som känns varmt i hjärtat på oss alla och värt att fira :-)

Önskar er alla en underbar helg och att ni inte drunknar i snön ;-)/ Kram EwaMaria och Olivia